Tiden går fort
Tänk, tiden har gått så fort och ändå känns det så självklart att Alex är med oss och som om han alltid varit där med oss sedan födsel. För ett år sedan idag fick vi för första gången hålla honom, krama honom, gosa med honom, busa och bara vara. Känslor som bubblade i oss alla tre var obeskrivligt. Hos mig och Veronica där tårar flödade av lycka, Hampus som sken som en sol och den stolthet och kärlek som lyste i hans ögon. Ja allt det blir så påtagligt igen på årsdagen.
Alex klev rakt in i våra hjärta och liv med en självklarhet från oss alla 4 på ett sätt som överträffar sagan. Än idag kan man känna tårarna av lycka och tacksamhet att vi fick denna möjlighet som vi längtat efter i så många år. Att få se våra två söners relation och kärlek till varandra får nästan hjärtat att brista av lycka och kärlek. Man kan säga att man känner sig utvald och lycklig med en stor tacksamhet över vad livet erbjuder en.